Inte bara har Thailands militär insett att den inte kan utveckla en verkligt kraftfull militärstyrka på grund av bristande resurser, man har också insett att stödet från befolkningen för militär upprustning är lågt. Sydostasienkrisen under 1997 och 1998 förvärrade resurssituationen ytterligare. Dessutom har Thailand, som nämnts tidigare, insett att icke-traditionella säkerhetshot håller på att bli klart mer kritiska än de traditionella.
Vilka är då dessa hot? Som beskrivits i en annan artikel har Thailands nationella säkerhetsråd identifierat drogsmugglingen från Myanmar som det största hotet. Antalet individer som blivit beroende av droger ökar markant i Sydostasien, och Thailand är inget undantag. Framför allt har Thailand problem med att regeringen i Myanmar i stort blundar för att den etniska minoriteten Wa, i Shan-området, producerar narkotika av vilken en stor andel sedan når Thailand. Produktionen skyddas av den Förenade Wa-statsarmén. Området kring Gyllene triangeln — där Thailand, Laos och Myanmar möts — har länge varit en viktig punkt för handeln. Nittio procent av världens produktion av heroin sker i Afghanistan, Iran, Pakistan samt i området kring Gyllene triangeln. Anledningen till att Thailand har blivit en hub för handeln är inte minst den ekonomiska tillväxten landet haft samt det synnerligen goda transportförutsättningar som finns här. Många arbetslösa människor i Thailand har sett drogtrafficking som sista vägen ut för att klara sig. Bland annat har heroin gömts i fisktrålare.
För att råda bot på problemen har Thailand stött en rad gränsattacker mot Wa-kontrollerade områden i Myanmar. Bland annat skedde ett antal sådana under år 2000. Dessa händelser har inte direkt främjat relationen mellan Myanmar och Thailand.
Å andra sidan har relationerna med Myanmar inte på något sätt avbrutits. Thailand och Myanmar har nämligen byggt en gasledning mellan de båda länderna. Thailand har utsatts för en del kritik för projektet eftersom omvärlden haft mycket svårt att acceptera att länder samarbetar med militärstyrda Myanmar.
Ett liknande typ av energisamarbete har Thailand också med Malaysia, men där handlar det om ett gemensamt projekt kring ett gasfält i den thailändska gulfen. Med Malaysia har dock Thailand ett annat säkerhetsdilemma som gäller det ständiga inflöde av odokumenterad arbetskraft som sker med Thailand som ett lämpligt transitland. Det har bland annat lett till att Malaysia påbörjat byggnationen av ett staket vid den thailändska gränsen. Thailand har också en säkerhetsfråga med Malaysia när det gäller oroligheterna i södra Thailand (se vidare Thailands nutidspolitik). Malaysia har visat stort stöd för den muslimska minoriteten i dessa delar, som är etniska malajer.
Thailand har inte sällan utsatts för internationell kritik på grund av människosmuggling, där landet återigen har visat sig vara en lämplig transitpunkt på grund av landets goda infrastruktur. Traffickingen har också möjliggjorts genom korrupt tullpersonal och passkontrollanter. Hotell och andra ställen för uppehälle i Bangkok har varit betydande noder i sammanhanget.
Med Kambodja hade Thailand en konflikt i 2003. Konflikten startade med att en thailändsk skådespelerska hävdat att Angkor Wat, ansett som ett av världens sju underverk, borde höra till Thailand. Detta upprörde såväl politiker, militär som lokalbefolkning i Kambodja och ärendet blev snabbt infekterat. När den thailändska ambassaden i Kambodja utsatts för ett brandattentat valde Thailand att börja evakuera thailändare i Kambodja genom användandet av militära transportmedel. Idag har dock relationen mellan länderna återigen förbättrats.
