I Thailand pratar majoriteten av befolkningen thai (thailändska). Signifikant för språket är att det är ett tonspråk. En specifik bokstavskombination kan betyda upp till fem olika saker beroende på vilken tonhöjd som används. Nedan har vi sammanställt en rad ord, frusna fraser och annan matnyttig information om det thailändska språket. Skriv gärna ut sidorna och plocka med dem på resan till Thailand.
Thai är nationalspråk i Thailand och i Laos, men thaispråk talas även i delar av Indien, Kina, Myanmar och Vietnam. I Thailand förekommer olika dialekter av thai. Riksdialekten förstås dock av merparten av landets befolkning.
Kvinnor och män använder generellt olika ord för att beteckna ”jag”. Kvinnor använder ”chan”, medan män använder ordet ”phom”. På liknande sätt använder kvinnor artighetsordet ”kha”, medan män använder ”khrap”. Dessa artighetsord används mycket flitigt på thai och sätts vanligen i slutet av en mening eller en bisats.
Språkets olika tonhöjder kan karaktäriseras som mellan, låg, hög, fallande och stigande. För att ordet ska bli rätt är det viktigt att tonhöjden blir rätt. Som nybörjare kan det vara frustrerande att tro att man säger rätt ord, men — vid ett möte med en thailändare — få en förvånad blick på grund av att tonen i själva verket är fel. Förutom tonhöjdsdifferentieringen sägs thai inte vara ett särskilt komplicerat språk; bland annat böjs inte orden. Exempelvis ser substantiv likadana ut såväl i singular som i plural.
Alfabetet består av 44 konsonanter. Vokalerna, som skrivs genom att konsonantljuden kombineras genom olika ljudtecken, är 21 till antalet. Med uttal är de dock 11 fler. I nedan språkguide används dock inga thailändska bokstäver utan orden är skrivna i ungefärlig uttalsform (utan specificerade tonlägen).
Thailändska räkneord
Nöng = [ett]
Sång = [två]
Saam = [tre]
Sii = [fyra]
Haa = [fem]
Hok = [sex]
Djätt = [sju]
Bäät = [åtta]
Gäow = [nio]
Sipp = [tio]
Sipp-ett = [elva]
Sipp-sång = [tolv]
Sipp-saam = [tretton]
Sipp-sii = [fjorton]
Sipp-haa = [femton]
Sipp-hok = [sexton]
Sipp-djätt = [sjutton]
Sipp-bäät = [arton]
Sipp-gäow = [nitton]
Jii-sipp = [tjugo]
Hälsningsfraser och introduktioner
Sa wat dii kha/khrap = [Hej]
Khaa thåt kha/khrap = [Ursäkta mig]
Khun chuu a-raj kha/khrap = [Vad heter du?]
Chan/phom chuu ... kha/khrap = [Jag heter...]
Naam sa khun a-raj kha/khrap = [Vad heter du i efternamn?]
Naam sa khun ... kha/khrap = [Mitt efternam är...]
Läow khun la = [Och du?]
Maj ben raj = [Varsågod]
Khun maa djaak pra-theet a-raj kha/khrap = [Vilket land kommer du ifrån?]
Chan/phom maa djaak pra-theet thaj kha/khrap = [Jag kommer från Thailand]
Khun phuut phaa-saa a-raj kha/khrap = [Vilket språk talar du?]
Chan/Phom phuut phaa-saa thaj kha/khrap = [Jag talar thailändska]
Swe-dän = [Sverige]
A-mee-ri-kaa = [USA]
Djiin = [Kina]
Ang-grit = [Engelska]
Khun phuut phaa-saa a-raj daaj kha/khrap = [Vilka språk kan du tala?]
Chan/phom phuut phaa-saa thay daaj kha/khrap = [Jag kan tala thailändska]
Chan/phom phuut phaa-saa thay maj daaj kha/khrap = [Jag kan inte tala thailändska]
Chan/phom phuut phaa-saa thay gäng kha/khrap = [Jag talar utmärkt thailändska]
Chan/phom phuut phaa-saa thay daaj nit noj = [Jag kan tala lite thailändska]
Khun joo muang thaj naan thaw raj läow = [Hur länge har du varit i Thailand?]
Chan/phom joo muang thaj saam duan läow = [Jag har redan varit i Thailand i tre månader]
Sa baaj dii maj kha/khrap = [Hur mår du?]
Sa baaj dii kha/khrap khaap khun kha/khrap = [Jag mår bra, tack]
Khun dja paj naj kha/khrap = [Vart ska du?]
Chan/phom dja paj tham-ngaan = [Jag ska jobba]
Khun paj naj maa kha/khrap = [Var har du varit?]
Chan/phom paj tham-ngaan maa kha/khrap = [Jag har jobbat]
Att beställa mat och dryck
Moo = [Gris/fläsk]
Gaj = [Kyckling]
Pla = [Fisk]
Poo = [Krabba]
Phack = [Grönsaker]
Nöa = [Nötkött]
Kung = [Räka/kräfta]
Khaj = [Ägg]
Thååt = [Friterad]
Tom = [Kokt]
Yam = [Sallad]
Jaang = [Grillad]
Phat = [Brynt/lättstekt]
Khaow tom = [Kokt ris]
Khaow niaw = [Sticky rice]
Khaow phat moo = [Brynt ris med fläsk]
Guay tiaw sen jaj = [Stora risnudlar]
Guay tiaw sen lek = [Små risnudlar]
Ba-mii = [Äggnudlar]
Phat phak ruam = [Lättstekta mixade grönsaker]
Tom khaa gaj = [Kyckling i kokosmjölk&ingefära-soppa]
Gaäng khiaw waan gaj = [Grön-curry-kyckling]
Gaäng phat gaj = [Röd-curry-kyckling]
Naam plaa = [Bordsvatten]
Naam Khäng = [Is]
Naam chaa = [Te]
Chaa rånn = [Varmt te]
Chaa jen = [Iste med mjölk]
Nom = [Mjölk]
Gaa-fää = [Kaffe]
Gaa-fää dam = [Svart kaffe]
Gaa-fää jen = [Kaffe med mjölk]
O-liang = [Iskaffe]
Naam phon la maaj = [Fruktjuice]
Naam som khan = [Apelsinjuice]
Kha-nom = [Sötsaker]
Phon la maaj = [Frukt]
Aj-sa-khriim = [Glass]
Kha-nom pang = [Bröd]
Kha-nom pang ping = [Toast]
Jääm = [Marmelad]
Nööj = [Smör]
Naam taan saaj = [Socker]
Glöa = [Salt]
Prik thaj = [Peppar]
Chåån = [Sked]
Som = [Gaffel]
Miid = [Kniv]
Ta-kiap = [Pinnar]
Djaan = [Tallrik]
Chaam = [Skål]
Gäow = [Glas]
Khoat = [Flaska]
Thuay = [Kopp]
Mii to waang ruu plaaw = [Har ni ett ledigt bord, eller inte?]
Chan/phom djaak dja gin tom jam Kung = [Jag skulle vilja äta kryddig och sötsur räksoppa]
Jaa tham phet maak na kha/khrap = [Gör det inte för starkt]
Gin = [Att äta]
Duum = [Att dricka]
Chim = [Att smaka]
Sang = [Att beställa]
Khaa = [Skulle jag kunna få...]
Tää = [Men]
Pha nak ngaan sööp = [Servitör]
Raaj gaan a-haan = [Meny]
Att ta sig fram
Thii nii mii hong naam maj = [Finns det en toalett här?]
Hong naam = [Toalett]
Mii kha/khrap = [Ja, det finns det]
Oog djaak hong = [Gå ut ur rummet]
Liaw = [Att svänga]
Saaj = [Vänster]
Khwaa = [Höger]
Liaw saaj = [Svänga vänster]
Döön = [Att gå]
Trong paj = [Rakt fram]
Döön trong paj = [Gå rakt fram]
... joo thaang saaj = [... är till vänster]
Khaam = [Att korsa (ex korsa gatan)]
Tha-non = [Gata]
Sa-phan = [Bro]
Mä-naam = [Flod]
Khlong = [Kanal]
Rua = [Båt]
Rot mee = [Buss]
Rot khruang = [Motorcykel]
Sa-naam-bin = [Flygplats]
Sa-thaan-thuut = [Ambassad]
Rong pha-jaa-baan = [Sjukhus]
Baan = [Hus]
Ta-laat = [Marknad]
Praj-sa-nii = [Postkontor]
Raan a-haan = [Restaurang]
Rong-rian = [Skola]
Wat = [Tempel]
Praj-sa-nii thaang naj kha/khrap = [Vilken är vägen till postkontoret?]
Rong pha-jaa-baan paj jang ngaj kha/khrap = [Hur tar man sig till sjukhuset?]
Ta-laat joo thii naj kha/khrap = [Var är marknaden?]
Djaak nii dja paj raan a-haan daaj jang ngaj kha/khrap = [Härifrån, hur tar jag mig till restaurangen?]
Att handla
Raa-khaa thaow-raj = [Vad kostar det?]
Phääng djang = [Det är väldigt dyrt!]
Thuuk djang = [Det är väldigt billigt!]
Lot noj daaj maj = [Kan du gå ner lite i pris?]
Haa sip baat daaj maj = [Kan jag få den/det för 50 baht?]
Raa-khaa taaj-tua = [Fast pris]
Tok long = [Okej]
Nii ngön thåån = [Här är växeln]
Söö = [Att köpa]
Söö khoong = [Vad vill du köpa?]
Sii a-raj = [Vilken färg (vill du ha)?]
Sii khaaw = [Vit]
Sii dam = [Svart]
Sii dääng = [Röd]
Sii Khiaw = [Grön]
Sii naam ngön = [Marinblå]
Sii löang = [Gul]
Paj söö khoong = [Gå och handla]
Kaang kääng = [Byxor]
Söa chööt = [tröja]
Söa joot = [T-shirt]
Raa-khaa = [Pris]
Frukter
Gluaj = [Banan]
Tääng-moo = [Melon]
Ma-phraw = [Kokosnöt]
Ma-muang = [Mango]
Som = [Apelsin]
Sap-pa-rot = [Ananas]
Djur
Nok = [Fågel]
Chaang = [Elefant]
Sing-too = [Lejon]
Ling = [Apa]
Ngoo = [Orm]
Söa = [Tiger]
Tao = [Sköldpadda]
Frusna fraser
Phuut len = [Skojar bara!]
Jing a = [Verkligen? Är det så? Menar du det?]
Nit noj = [Lite grann]
Khaw jaj maj = [Förstår du?]
Chook dii = [Lycka till!]
Maj ben raj = [Det var så lite så/varsågod/det spelar ingen roll]
Chuaj duaj = [Hjälp mig!]
Maj sa baaj = [Att inte må bra]
Phuut chaa-chaa noj daaj maj = [Var snäll och prata lite långsammare]
Phuut iik khrang daaj maj = [Säg det igen är du snäll]
Maj saap/maj ruu = [Jag vet inte]
Jaj jen jen = [Ta det lugnt! Lunga ner dig!]
Maj mii ban haa = [Inga problem!]
A raj ga daj = [Vad som helst]
Taam jaj khun = [Det är upp till dig]
Ben paj maj daaj = [Det går inte/det är omöjligt]
Ben paj daaj = [Det går/det är möjligt]
Sia daaj jang = [Va synd!]
Naa songjaj = [Det är intressant]
Long duu = [Testa! Låt oss försöka!]
Jim noj = [Le är du snäll]
Thaaj ruup = [ta ett foto]
Kam lang dii = [Precis!]
Phaa lääw = [Tillräckligt]
Lääw jöö gan = [Vi ses]
Maj nää jaj = [Jag är inte säker]
Sa nuk jang = [Jag har väldigt kul]
Hen duaj maj = [Håller du med?]
Paak waan = [Säg ett par snälla ord]
Jaj dii jang = [Du är väldigt snäll]
Mii naa la = [Inte undra på!]
Pay thaa = [Låt oss sätta fart]
Jeng a = [Häftigt!/Bra!]
Jiam paj lööj/sut jaat = [Det är perfekt!]
Maj chöa rak = [Jag tror inte på dig]
Maj waang = [Jag är inte ledig]
Maj mii wee-laa = [Jag har inte tid]
Jam maj daaj lääw = [Jag kommer inte ihåg]
Lööm paj lääw = [Jag har glömt]
Khit thöng jang khun = [Jag saknar verkligen dig!]
Maj su phaap = [Det är oartigt]
Chan/phom fök phuut phaa-saa thay joo = [Jag övar mig på att prata thailändska]
Khun chuaj saan chan/phom noj daaj maj = [Kan du lära mig?]
Ngan Ngan = [Sådär]
Ra-wang tua na = [Var försiktig!]
Duu-lää tua-äng duaj = [Ta hand om dig]
Chan/phom tang paj lääw = [Jag måste gå]
Chan/phom mii thu raa = [Jag har ett ärende]
Haa klap baan haj duaj saj thung kha/khrap = [Kan du var snäll och lägga maten i en påse så att jag kan ta med den hem]
Jaa jang = [Många]
Khrung theep = [Bangkok]
