Eftersom företagsmodellen numera inte längre är att rekommendera har i stället den andra modellen med markarrende (leasing) blivit mer populär. I dag använder de allra flesta husprojekten en arrendelösning, som vanligen innebär att husköparen arrenderar (leasar) marken som huset står på under 30 år från projektbolaget. När den 30-åriga arrendeperioden löper ut har husägaren möjlighet att förlänga arrendeavtalet med ytterligare 30 år, vilket kan göras två gånger till en sammanlagd arrendeperiod av 90 år.
Emellertid är förlängningen av arrendeperioden långt mer problematisk än vad som ofta framgår. Bland problemen kan nämnas risken att projektbolaget går i konkurs, att projektbolaget kan låna pengar med marken som pant samt projektbolagets eventuella kontraktsbrott genom att helt sonika inte förlänga arrendet — varje förlängning kräver nämligen ånyo markägarens godkännande i form av en ny registrering vid markmyndigheten. Med andra ord är det bara de första 30 årens arrende som normalt kan garanteras. Är markägaren en thailändsk privatperson, vilket förekommer i vissa fall, är läget än mer osäkert. På senare tid har det kommit fram nya legala lösningar på denna problematik, bland annat i form av den ”klubbmodell” som används av Black Mountain.
