Foreign Business Act är den thailändska lag som i första hand reglerar utlänningars möjligheter att bedriva affärsverksamhet i landet. Den antogs 1999 och består av 46 kapitel samt appendix. Akten har av den tillfälliga militärregeringen på senare tid blivit föremål för flera revideringsförslag (se vidare Thailands nutidspolitik).

I kapitel 4 av Foreign Business Act definieras vad som menas med begreppet ”utländsk”. Något förenklat betraktas ett företag som utländskt, det vill säga icke thailändskt, i de fall hälften eller mer av dess aktier ägs av en fysisk person av icke thailändsk nationalitet eller av en juridisk person utan registrering i Thailand.

I kapitel 8 fastställs att utlänningar skall vara förbjudna att bedriva affärsverksamhet i landet med uppdelning på tre olika listor, vilka återfinns i appendix till lagtexten:

1. Den första listans förbud är grundade på så kallade särskilda skäl (dock ej angivna) och gäller sådana verksamheter som massmedia, djur- och trädgårdsskötsel, skogsbruk, Buddhaavbildningar, handel med inhemska antikviteter samt handel med mark.

2. Den andra listan — underindelad i tre grupper — avser verksamhet relaterad till landets säkerhet, dess kultur och tradition, eller med påverkan på naturtillgångar och miljön: Den första gruppen listar produktion och försäljning av vapen samt inrikestransport på land, i vatten och i luften. Den andra gruppen listar produktion och försäljning av thailändska antikviteter, siden samt guld- och silvervaror. Undantag kan dock medges i särskilda fall av regeringen.

3. Den tredje listan rör verksamheter där thailändare ännu inte anses redo att konkurrera med utlänningar, innebärande de allra flesta typer av service såsom redovisning, juridik, mäkleri, annonsering, guidning, hotellverksamhet samt återförsäljning av mat och dryck. Undantag kan dock beviljas i särskilda fall av Foreign Business Committee.

I kapitel 15 sägs att ett utländskt företag kan bedriva verksamhet inom ramen för den andra listan under förutsättning att thailändska fysiska eller juridiska personer äger åtminstone 40 procent av aktierna i det utländska företaget.